Kristinedal artikel socker och sötningsmedel

Sött som socker

Inspirationsläsning - sötningsmedel och socker
5 december 2017

Sött som socker

Vi människor har en förkärlek för söta smaker, och evolutionärt sett har det varit en fördel att äta så mycket man orkat av mogna frukter och bär när chansen väl dök upp. Idag har vi tillgång till mat i överflöd samtidigt som vi rör oss för lite, och då är vår aptit inte längre en hälsofördel.

Ett alltför högt sockerintag är kopplat till ökad risk för övervikt och fetma, diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdom och karies. Socker är inte farligt i begränsade mängder, men det kan vara svårt att överblicka hur mycket man får i sig. Det inte bara är uppenbart söta livsmedel som innehåller socker utan även exempelvis bröd, frukostflingor, färdigmat och vin. Många upplever dessutom ett beroendeliknande sötsug, vilket också kan göra det svårt att begränsa sitt intag.

Vi har inget fysiologiskt behov av att äta rent socker eftersom kroppen kan täcka upp sitt energibehov med andra typer av kolhydrater, och vi klarar t.o.m. av att helt utesluta kolhydrater under perioder. Däremot vill de flesta av oss kunna äta och dricka sött då och då, och då väljer många produkter som är sötade på andra sätt än med socker.

 

Vanliga sötningsmedel

Sockeralkoholer

Sötningsmedel som xylitol, mannitol och sorbitol tillhör sockeralkoholerna, och är alltså inte sockerarter. De är generellt mindre söta än socker, och ger ca hälften så mycket energi per gram. Används i syntetisk form i exempelvis sockerfritt godis och tuggummin, och har fördelen att de inte sänker pH i munnen när man äter samt att kariesbakterierna inte kan använda sockeralkoholerna till energi. Nackdelen är att de har laxerande verkan om man äter dem i större mängd.

Icke energigivande sötningsmedel

Sackarin, stevioglykosider (Stevia/Sötflockel) och sukralos är exempel på helt kalorifria sötningsmedel. De ger heller ingen höjning av blodsockret, vilket är en fördel  för t.ex. diabetiker. Framställningen sker på syntetisk väg och de har en sötningseffekt på 250 – 700 gånger sockrets, vilket innebär att man behöver använda extremt lite sötningsmedel för att få önskad sötma. De används i en mängd olika produkter där man vill ha sötma utan kalorier, t.ex. läsk, suketter och i bakning.

Aspartam är en aminosyra som är ca 180 ggr sötare i smaken än socker. Aspartam är inte energifritt, men eftersom man behöver använda så små mängder blir kaloriintaget försumbart. Det ger inget blodsockersvar, ingen kariespåverkan och har ingen laxerande effekt, och det används istället för socker i bl.a. läsk, godis, glass och proteinpulver. Däremot inte i bakning eftersom ämnet förstörs vid upphettning.

 

Är sötningsmedel farliga?

Artificiella sötningsmedel är omdebatterade, men den forskning som finns kan inte påvisa några hälsorisker för normal konsumtion. Samtliga sötningsmedel som är godkända i Sverige är noga studerade på cellodlingar, på djur och på människor, och bedöms som helt säkra som livsmedelstillsatser.

För att komma upp i mängder som överskrider de svenska gränsvärdena för aspartam skulle en person på 60 kg behöva dricka över fyra liter aspartamsötad läsk per dag. För att komma upp i rekommenderad maxdos för socker i Sverige räcker 5 dl sockersötad läsk, och världshälsoorganisationen WHO sätter sitt rekommenderade maxtak på halva den mängden.

 

Naturlig sötma

Många vill av olika skäl välja bort artificiella sötningsmedel och raffinerat socker, och det har blivit vanligt att använda t.ex. agavesirap, honung, torkad frukt eller kokossocker till bakning och hemgjort godis. De här sötningsmedlen är långt ifrån socker- och kalorifria eller ”nyttiga”, men de ger generellt sett ett långsammare blodsockersvar (lägre GI/GB) och kan innehålla mer näring i form av vitaminer, mineraler och fibrer än raffinerat socker.

 

Men frågan är väl kanske egentligen: varför måste det vara så sött?